Sprungit idag

Äntligen dags för Superior Race även om formen är usel och hälen ond. Känner mig som en flodhäst efter att inte tränat som vanligt på en månad . Vågar inte tänka på hur många kilo jag gått upp men de ska jag försöka få bort under resten av sommaren bara hälen blir bra.

Nöjd med årets bana iaf mer mig själv jag inte är nöjd med men det är kul att springa med Nettan som har överseende med min taskiga form. Hoppas få tillbaka kondisen innan Tough Viking i slutet av augusti men det får bli crosstrainer tills dess så hälen inte belastas gör mycket. Va i så bra form innan den här skiten med hälen och det känns tungt att va skadad även denna sommar. Förra året va det knät och nu hälen även om jag känner av knät med men inte som förra året.

Men i mål kom vi och det känns bra

Måste få spy av mig lite

Kan knappt se mig i spegeln just nu känner mig så tjock. Jag vet jag släppt allt och tycker inte att jag överäter för mycket men med den onda foten och jäkla allergin så har man ju inte kunnat köra hårt den senaste månaden och det både syns och känns på min kropp. 

Men jag ska vila ( på mitt sätt) och jag ska acceptera att kroppen förändras under den här perioden och jag ska njuta och i höst tar jag nya beslut över min kropps utformning. Får andnöd av att bara tänka på det men min hjärna behöver koppla av. Känner mig mer och mer tillfreds i hjärnan av att inte räkna, inte ha ett armband på handleden som säger åt mig att öka eller ens krav på att midjemåttet ska hållas på en viss nivå. 

Det är ju inte så att jag inte vill vara strikt det vill jag absolut men min hjärna stressas sönder av allt tänkande dem måste få semester nu inte bara min kropp utan alla måsten måste få ledigt med. Känns ju som om det är för dig inte mig jag presterar så då är det ganska världelöst om jag ska må skit för att du ska va nöjd liksom. 

Snart semester

Man borde ju få panik nu att man inte ska kunna ha bikinin från förra året men det gör ju inget om det putar lite här och där för jag känner att det är lite trängre i byxorna efter de senaste veckornas "vila" har inte kunnat köra hårt pga av foten men har nu påbörjat stötvågsbehandling hos naprapat iaf så det är bra. Köpt ett gäng sandaler med rätt typ av sula etc för att avlasta så nu är det skor inne och ute hela tiden.

Vågen tänker jag inte använda före hösten och inte heller ersätta mitt trasiga Nike Fuelbad på ett tag. Min hjärna ska lära sig att släppa kontrollen lite och jag försöker lära mig att säga nej till mig själv att allt inte behöver ske nu utan man kan andas och ta det senare. 

Har en förmåga att alltid gå all-in liksom men min hjärna måste släppa det och inse att man kan kompromissa lite ibland. 

Det nya jag eller nått

Slappnar av och blundar när jag börjar få för mig att jag borde skärpa till mig igen med kosten och loggandet då känns det bättre

Jag vet jag ökat i vikt sedan jag slutade räkna men jag känner jag är för gammal för att jaga kalorier och platt mage. När jag va väldigt överviktig så kinde jag köpa en glass på sommaren och njuta av den men när jag gått ner är det inte lika lätt att njuta längre. Man ser bara socker, fett och kalorier och glömmer bort allt det viktiga som kallas att leva och njuta av att leva. 

Den här sommaren tänker jag njuta och skiter i om någon inte tycker jag har rätt att njuta

Helt off track

Allvarligt det känns som jag helt trillat av banan. Ont i hälen kan va hälsporre eller senan under foten eller vadmuskelns fäste som gör ont men oavsett gör det jävligt ont . Ont i ringfingret på ena handen efter att ha klantat mig får därför skylla mig själv och börjar bli förkyld . Jävla sörja

Känns som jag gör upp i vikt av allt jag äter men vill inte hålla på mer med en massa räkna de det här är jag och så är det men det suger iaf just nu.

Blä

Men å!

Jag vet jag sagt jag inte ska ställa mig på vågen utan leva med det jag är och har med tanke på att jag faktiskt tränat jäkligt hårt och bränner av minst 1000 kalorier varje träningsdag så det borde inte behöva räkna men min kropp slår bakut av att tillåtas äta smörgåsar, pasta, potatis etc det fungerar inte att äta det till vardags. Vågen va mao inte snäll idag utan visade många kilon fler än när jag ställde mig på den när jag slutade räkna. Så antingen skärper jag mig och minimerar carbsen dvs max en dl pasta, ris eller potatis och tar bort smörgåsarna. Är jag hungrig är det bara proteiner/fett som gäller på mellanmål och det är bara att göra så nu. Har så ont i lederna och det får jag ju av kolhydrater så det är egentligen inget problem när jag vet vinsten. 

Blir liksom bara deppig när man vet att man behöver energin till träningen med men kroppen blir som ballong. Vet inte om uppgången syns men den känns. Fan för dålig karaktär men jag vill ha gotter på fre/lö och det är ju bara då jag äter det .

Har dessutom ont i hälen är det hälsporre blir jag tokig

Nä bit ihop du är bra iaf!

Upp som en raket

Ja eller iaf bättre än jag räknat med

Stockholms Brantaste i sällskap med Nettan och Peter S. Gubben blev tokförkyld och fick överlåta lappen till Nettan som försvarade hans tid perfekt.

Nöjd med tiden och väl kämpat till oss alla

Upp och ner

Backintervaller idag 9 ggr upp på Hagatoppen med varierande stigning varje gång . Efter 45 min skakade benen ordentligt även om det inte gick direkt snabbt upp. Idag behövdes Bricanylen garanterat. Lite orolig över hur det ska gå nästa helg med Stockholms Brantaste men man har Bricanylen med iaf

Avskyr mardrömmar

Vaknade vid 5 i morse alldeles svettig och upprörd över att gubben dumpat mig i drömmen 

Avskyr sånna drömmar kan må dåligt i flera dagar fast jag vet att det inte är sant. För mig är han ju fortfarande lika fantastisk som för 17 år sedan och jag har iget behov av att byta ut honom. Hoppas ju att han känner samma sak men det vet jag ju för vår sms-trafik är ju samma som då

Ja ni fattar så är det varje dag sedan 17 år och om det skulle sluta skulle jag nog bli orolig men drömmar är hemska ibland och gör ont när det är något man absolut inte vill förlora 

Hejja oss

Bara att ta tjuren vid hornen , kliva upp och kolla om Nettan va redo för 15 km Extremen och de va hon så jag slapp inte undan.

Skön löpning i lagom tempo utan rejäla pulstoppar så Bricanylen kunde ligga kvar i väskan .

Mina skor tyckte nog inte det va lika kul som sprack på samma ställe på båda skorna

Men så nöjd iaf