Är det verkligen nått att beundra? Ok jag har 7 små mellan 2.5 och snart 5 år hela dagarna. Och visst är det mycket tjat på sölkorvar som inte går, öron som inte lyssnar och en massa tjiv och tjuvnyp på varandra för att inte tala om gnället och skvallrandet hela tiden. Men allt det roliga väger ju i hästlängder upp det som skulle vara lika mycket om det bara var ett eller två barn i skaran. Att de nu är 7 och en Viggo i magen är inte i närheten av mer eller mindre jobbigt än två eller tre.
Så är man mer att beundra för att de är fler barn? Jag har många syskon och en stor familj + dagbarn är en självklar del av livet för mig även om hjärnan ibland både kokar och brinner. Men säg mig du med få barn, handen på hjärtat hur ofta brinner inte du?
Så nä så beundransvärd tycker jag inte jag är men jag är bra på att stänga av hjärnan vid behov ;-)
Mvh
Veronica
Dipl. Kostkonsult , Dagbarnvårdare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar