Har en stor last i livet (jag röker inte och dricker ju inte alkohol) och det är det här med djur. Kan inte mer än att älska djur i alla former. Det är som med bebisar villkorslös kärlek. Man vill bara sätta näsan i pälsen på dem och bara gosa runt tills snoken är full med hårstrån eller känna den slingrande ormen längs armen så man ryser. Ja ni fattar en sucker på djur helt enkelt. Så idag när vi skulle till Bromma zoo för att köpa hö, kattmat och kattsand skulle vi även passa på att titta på en utebur att ställa på balkongen till kaninen. Tänkte hon skulle få njuta lite av vädret hon med över sommaren och hittade en jättefin bur att köpa när vår balkong är renoverad klart. Att kunna vara ute mellan april och oktober är ju en kanins rättighet kan man ju tycka. Att hon skulle vara ute året om va det ju inget tal om för på vintern skulle hon bli så ensam och det går ju inte för sig.
Jag kan ju inte låta bli att gå in och spana på alla sötnosar som kryper ögonen faller ner på världens sötaste lilla kaninkille. Det pirrar nästan till av kärlek i mitt hjärta och jag tittar på gubben och tittar lite till med de sötaste ögon jag bara kan få fram just då. Det är inte så svårt att få som jag vill av maken någonsin. Så nu ligger det en helt underbar liten kaninkille bredvid Quinoa och gosar. Gissa om det lär bli en kull ungar innan kastrering så ställoch hoppar runt och er på kö för lurviga kaninungar till slutet av sommaren ;) Sedan blir det kastrering av honom och de kan bo ute på balkongen och ha det mysigt tillsammans de små sötnosarna i sitt tvåvåningshus de skall få när balkongen är klar. Mimosa döpte honom till Pablo vart hon nu fått det namnet ifrån
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar