2009/03/02

Att leva med en 5 åring

Har ni hört talas om lilla tonåren? Den kommer mellan 5-7 år och jag vill lova att min 5 åring är inne i det och kul är det inte. Man får börja med hot för att något ska bli gjort och knappt då ens lyfter hon på ett ögonbryn till att bry sig vad man säger. Alla som har tonåringar hemma vet vad jag menar eller kanske själv är mitt uppe i den lilla varianten av tonår.

Jag är nog ganska hård mot många andra i min uppfostran av barnen. Jag gillar ordning och uppförande på dem och hatar slapphet med barn. De ska växa upp till ansvarstagande individer och då måste man lära sig ansvar och konsekvenser fån de är små. Därmed inte sagt att mitt sätt är rätt sätt för alla men det fungerar för mig. Man får inga uppkäftiga barn som stör andra människor i onödan och inte förstör andras grejer.

Lite så här gör jag och som sagt inte sagt att det är rätt för er men för mig är det så.

Vid köksbordet

Lär barnen sitta ordentligt vid matbordet. Man äter med bestick från det att man lärt sig, sitter rakt fram med benen hängande framför stolen. Man sitter inte med armbågarna på bordet och mot kinden med handen: Både är och ser otrevligt ut. Och man tackar självklart för maten och säger inte ordet äckligt vid mitt köksbord. Skriker man och bråkar åker man ut tills man skärper till sig.

Vid på/av klädning

Från 2,5-3 år klär man på sig minst 50% själv efter 3 ser jag det som självklart att man kan plocka fram, sätta på sig, ta av sig och hänga upp själv. Alla klarar av detta annars tjatar jag på dem tills de lär sig. De hjälps ju inte att att själpas.

Beteende mot vuxna/barn

Man säger inte emot med sparkar, slag och skrik då får man finna sig i att ta konsekvenserna att det roliga uteblir den dagen. Man avbryter inte heller vuxna och barn som för ett samtal utan man får vänta på sin tur. Man leker inte högljutt i trapphus och leker inte i hissar så man stör grannar. Det ska vara trevligt att möta dem med ett leende istället för en mun som drar sig nedåt för att de tycker man låter för mycket.

Vid lek

Man städar upp efter sig (kan säga att den där 5åringen just nu glömt allt jag lärt henne i den frågan :@ ) Jag är ju inte pedant och kan hoppa över mycket innan jag blir tokig men jag vill de ska lära sig att man byter inte lek förrän man tagit bort den man just lekt. Just nu har Mimosa hällt ut allt känns det som och hon får betala konsekvenserna för det med att all form av helgroligt ryker om hon inte städar upp och håller sig i skinnet under veckan. Man lär sig av att ta konsekvenserna.

Man plockar fram och tar bort det man vill pyssla med och tar egna initiativ till lek. En vuxen ska inte alltid behöva roa barn de kan gott plocka fram kritor, papper, pussel och sådant som de kan sitta och roa sig med en stund själva.

Ute i trafiken

Man går på trottoaren och inte balanserar på kanten. Man tittar innan man går över gatan. Man springer inte före utan stannar när någon säger stanna eller vänta. Man håller ihop så ingen kommer efter eller blir bortglömd. Man sitter bältad i bilen och man knäpper inte upp sig om inte bilen parkerat klart och nåde den som knäpper upp sig under färd.


Ok det är lite i mitt tänkande men det kan ju vara helt galet i andras ögon. Och den där 5 åringen har helt spelat ut veckans fioler och det är bara måndag

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tycker det verkar vara en riktigt bra uppfostran... Det tar säkert på ditt humör och tålamod men du har igen det i längden :)
Kram Britt Inger

Pia sa...

Jorå, de där 5-åringarna känner man igen, puh!

Jag tycker du har en sund inställning till barnuppfostran, kan skriva under på det mesta - även om jag känner att när det gäller att få dem att plocka undan efter sig så ligger vi lite i bakvatten just nu...

/Pia fr BoS

Unknown sa...

O ja bortplockandet är ljusår bort just nu de har väl ärvt mammas icke pedantiska gener antar jag