Läkarundersökning

Idag kom en kallelse till skolläkaren för Frejas del ang hennes tillväxtkurva. Jag har ju länge varit orolig och försökt få exet att ge rätt mat men inget händer. Så nu har äntligen skolan reagerat och dessutom vet jag att exet inte klarade sin hälsokontroll vilket nog fått honom att tänka efter en del. Pratade med exet som är skitsur på mig eftersom han inte alls tycker jag ska prata med barnen om sånt och han tycker det är en massa skitsnack om honom när jag frågar om hur de äter hos honom samt hur de borde äta. Jag försöker förklara att det är hos honom som de får all skitmat för sånt har inte funnits i mitt hem de senaste 2,5 åren och att det faktiskt är han som handlar hem maten hos honom så de tär indirekt hans fel. Det är ju knappast Frejas fel att hon äter det som finns och att hennes kropp blivit beroende av det kaloriintaget och kolhydratsintaget. Hon kan ju knappast hjälpa att allt finns på en armlängds avstånd och att det bara är att stoppa i sig. Det måste ju vara hans fel.

Ok jag ska väl skita i hur han vill leva sitt liv men när mina barn drabbas då ryter jag fasiken till. Sen vad han tycker i övrigt det skiter jag i jag vet hur han ville kontrollera allt jag gjorde när vi va gifta och jag tänker inte låta mina barn ha det lika dant. De får ha lite frihet när de är här även om jag nog är väldigt hård men jag säger inte nej till allt och tycker att jag äger dem på samma sätt som han gör. Men vilket som så skulle han ta tag i kosten nu och han får gå på läkarkontrollen men jag tänkte jag skulle prata med skolsyster innan så hon vet min åsikt. De tär ju knappast så att jag inte har kunskaperna i hur man ska lösa problemet. Har ju pratat med Freja och berättat hur jobbigt jag själv hade det med att vara rund när man va i den åldern. Nu försvann det ju som ett brev på posten i tonåren som det nu börjar göra på Mia. Men jag var aldrig så stor som Freja är nu och jag berättade hur orolig jag är at hon ska bli sjuk och hur jag inte vill att någon ska mobba henne eftersom ungar kan vara så elaka med varandra Talade extra mycket om hur mycket jag älskar henne och hur viktig hon är för mig och att jag bara vill henne allt det bästa i världen.

Så hur mycket exet än hatar mig så skiter jag i det jag älskar mina barn mer än nått annat och de är det viktigaste för mig. Vi ska kämpa tillsammans för jag lider med henne när jag ser hur jobbigt hon tycker att det är när ingenting passar och det växts ur på bara några veckor. Men nu är det slut med det nu ska hon bli lika snygg som sin mamma ;)