2008/10/09

Vilken soppa

Ibland vet man inte hur man ska agera som tonårsförälder och jag hoppas jag gör ett ganska bra jobb men jag vet inte.


Mia skulle va hemma vid 19 igår men ringer 20 över och är på väg hem. En timme senare smsar jag henne och undrar vart hon är men jag vet att hon inte laddat på sitt kontantkort och kan ringa men hon brukar hålla vad hon lovar. Strax där efter ringer telefonen och det är polisen på Kungsholmen som ringer. De har tagit in Mia och en kompis för snattning och vill vi ska hämta upp Mia. Det här är inte likt Mia jag känner henne och vet hon inte skulle göra nått sånt. Jag säger till henne på telefon att hon ska inte erkänna nått hon inte gjort och att vi kommer på en gång.


Jag pratar med hennes pappa när jag och gubben åker in och han blir galen på att det tagit så lång tid från att de blivit tagna fram tills att någon ringt och om de förhört Mia som är minderårig utan vuxens tillstånd blir han galen. Jag säger att jag inget vet men lär få veta när jag kommer in.


Mia och en kompis jag aldrig sett sitter i ett rum med poliserna och gråter. Jag lämnar id för att visa det är mitt barn och ber att få redovisat vad som hänt. De lämnar väktarnas storry vilken alla som varit i kontakt med stockholms wannabe poliser vet inte alltid stämmer. De påstår att tjejerna gått in i mejeridelen på Hemköp och stoppat typ cider, choklad och chips i Mias väska och sen gått ut. Mias kompis hade väskan när de gick ut inte Mia. Då blev de gripna och polisen tillkallades.


Ok ett inte helt ovanligt senario för tonåringar men i mina ögon oacceptabelt. Polisen säger att en gång är ingen gång men upprepningar är det kört. Innan vi får ta med Mia hem ber ena polisen att få prata med mig och gubben utanför utan Mia. Han säger att han har svårt att tro att hon varit delaktig i det hela och att hon inte vill sätta dit hennes kompis men han läser mellan raderna på henne att det nog är så. Och vi som känner Mia vet att hon är usel på att ljuga utan att det syns.


I bilen hem berättar hon att hon inte ens gått med in i mejeridelen med kompisen utan gått till kassan och frågat var de har hårspray och fått svaret att Åhlens säljer det och inte Hemköp som de var på. Men hon är orolig vad som ska hända kompisen som är 16 och kan få mer påföljder och att hon kommer erkänna för att skydda henne vilket är så typiskt Mia. Säger att hon vinner inget på att göra det utan alla måste ta ansvar för sina egna handlingar när man gör nått så jävla galet. Mia är upprörd och blir galen på sin bestraffning. Hon ska hem efter skolan varje dag fram till utvecklingssamtalet i november och hon får bara gå till Serfa och plugga samt Granbacka för att träna och ska hon träffa andra kompisar så får de komma hem. Samma sak gäller hos pappa.


När vi kommer hem ringer hon pappa för att berätta allt som hänt och Mia är sån aldrig nått tjafs och bråk utan gör som hon blir tillsagd. När hon pratar med pappa ringer polisen mig på mobilen och frågar vad Mia berättat och jag talar om det och det bekräftar hans egna misstankar. Han tycker inte heller att Mia verkade vara den pådrivande i det hela och att hon kanske inte ens var medveten om det hela. Men hon blir ju enl lag misstänkt iaf som delaktig eftersom de gick ut tillsammans även om hon inte varit med och planerat. Skönt med poliser som faktiskt kan läsa av ungdomar och inte drar alla över en kamm. Men de skickar ju ärendet vidare till Soc som säkert vill kolla upp ifall ungarna far illa hemma etc vilket är bra. Mia vet ju att hon bara behöver säga till om hon behöver pengar till nått så sitter det på kontot på ett klick så hon behöver inte göra nått så dumt. Och att skydda någon man inte känner är ju helt galet vilket polisen oxå tyckte. Men jag ser det som viktigt att hon får någon form av bestraffning även om hon inte var delaktig för att visa att vi inte går med på ett sånt beteende även om summan var på 39 kr. Men det ska oavsett vara första och sista gången nått sånt här händer och en månads bestraffning att inte få åka in på stan är rimligt. De riktiga kompisarna kommer ju visa vilka de är och komma hit eller till pappa.


Litar på Mia till 100% och vet hon inte skulle ljuga för mig och jag vet hon är rädd att förlora mitt förtroende. Jag kommer fortsätta lita på henne för jag liksom polisen tror det hon säger men klart man blir lite stött när man hämtar sin 14 åring hos polisen. Tur för henne att hon bara är 14 för det syns inget i nått register.


Hade jag gjort nått sånt som ens var i närheten och min pappa fått veta hade han slagit sönder mig. Jag hade turen att aldrig bli gripen av alla galna upptåg vi gjorde i 8-9an. Men snattat har jag aldrig gjort men om misstanken ens funnits hade min pappa säker slagit sönder mig och det är ingen överdrift. Mitt helvete ska aldrig mina barn uppleva så jag skäller inte på Mia för det här hon har jobbigt nog som det är med alla tankar. Men hon måste inse att skydda någon är inte rätt väg att gå när man är oskyldig.


Sov gott

Mvh

Veronica
Dipl. Kostkonsult , Dagbarnvårdare

Inga kommentarer: