Min kärlek

Min kärlek

2015/08/07

När man ser ljuset i tunneln

Ok följetongen med min fot fortsätter men jag är så grymt glad att det inte är hälsporre och att jag nu vet hur jag ska tejpa den rätt . Känner mig som en helt ny människa liksom .

Allt började ju med en löprunda och hälen kom på en sten eller rot där ute i Ursvik. Tror jag skrev om det innan ens hälsporre va på tal . Vartfall så blev det ju aldrig bättre och jag blev behandlad för hälsporre men nu har två oberoende personer varav en sjukgymnast sagt att det är krossade hälkuddar dvs fettcellerna håller inte ihop och man ser dem tydligt längs med hälens kant
Det är alla de gulvita prickarna ni ser. 

Så varje dag ny tejp
Så med inläggen i skorna där jag klippt bort en bit känns det så bra. Tänker testa  mina fivefingers igen med ilägg i eftersom det inte är hälsporre och jag iaf springer på tå.

Ska försöka gå ner de här kilona med så det avlastar 

Tack Bettina som först öppnade mina ögon

Inga kommentarer: