Min kärlek

Min kärlek

2009/06/24

Kommer somna ovaggad

Så trött ikväll. Vi gick ut vid 8 i morse för ungarna hade så bråttom att komma iväg till plaskdammen i Skytteholmsparken. Mormor mötte upp oss och var med hela fm. På vägen hem köpte vi pizza som vi åt ute i gräset vid Byparken, sedan med lek och Mimosa och Lowa följde med mormor hem eftersom hon har semester och de ville vara lite med henne. Jag och de kvarvarande 3 dagbarnen gick hem och kissade och plockade med mellis ut i solen igen och när alla gått hem så tog jag Viggen med på en långpromenad i drygt en timme. Så ni kan förstå att jag är trött.

Gubben som skulle fixa middag har helt och håller slutat att laga nyttig mat av någon anledning. Han skyller det mer eller mindre på mig att han inte lagar mat längre eftersom ingen iaf gillar hans mat. Kan jag rå för att ungarna och även jag inte alltid rimmar lika med hans smaksättning? Men man kan ju anstränga sig lite mer än korv med pommes skulle man ju kunna tycka. Det går lika snabbt att woka grönsaker och kyckling om inte snabbare. Men jag var för trött och hungrig för att torka tjafsa känns bara som att han inte ens försöker ibland och att jag ska behöva vara hans mamma oxå. Han kan inte ta ett eget beslut i vad vi ska ha för middag dagen innan utan måste fråga mig isf och det är ju för jobbigt så då struntar han in det. Undrar om jag ska servera gröt tills att han gör nått? När jag går och tränar och det bara är han och småttingarna käkar de makrill på burk 0ch välling. Ungana blir ju glada för de får ju ordentligt med mat på dagen så de vill inte ha nått annat till middag men när de stora barnen är hemma vill de ju knappast ha makrill. Mia lever på nudlar just nu och de andra vill bara ha skräp. Men det är skittråkigt att både vara allas supermorsa hela tiden och att alltid vara den som måste sköta logistik och se till att allt fungerar fast att jag arbetar mest tid av oss och tar ungarna alla timmar på dygnet utom när jag tränar i stort sett. Skulle va skönt om gubben gick upp på natten och gjorde mat till Viggo om han vaknar men det händer inte han vaknar knappt fast ungen skriker bredvid huvudet på honom. Och ligger de andra barnen i vår säng läggs de oavkortat på min sida så jag knappt får plats för han vill ha hela sin del av sängen. Så det kan lätt bli 3 barn och jag på min lilla del om jag har otur att vi inte har lagt ut en fatboy på golvet så en av dem kan lägga sig på. Och nu när vi håller på att få Lowa att sluta med blöja på nätterna får jag hålla mig vaken fram till 23,30 snåret för att kunna ta upp och kissa henne så att det inte hände ren olycka och det fast jag har jobbat hela dagen och ska jobba i morgon jag med. Inte undra på att man är trött och grinig på gubben ibland, det vore ju trevligt med ett berömmande ord någon gång men det är tydligen så jävla självklart att jag ska sköta det mesta av allt och att hans hjärna ska gå på en senil sparlåga medans jag ska tänka på allt åt alla för att det ska fungera.

Har svårt att vara hemma när vi har besök av svärisarna eller min mamma eftersom det känns jobbigt att ta svärmors beröm för något som för mig blivit så självklart att klara av för att det ska bli gjort alls och så är det jobbigt att gubben får beröm för saker som det faktiskt är jag som löst :( Mamma min är jobbig på ett annat sätt, för henne duger det nog nästan aldrig det jag gör får aldrig känna det som om jag gör nått bra. Försöker man bikta sig för henne om saker som stör mig (om gubben då oftast) så får man nästan alltid till svars för att han behöver väl få ha sin båt eller sin bil. Eller han jobbar ju så mycket klart han behöver vila etc etc. Men jag då! Är jag en jävla robot som ska fixa allt, tjäna pengar som bara ska gå till att försörja familjen men inte mina egna nöjen. Skulle jag gå och köpa en båt vilket liv det skulle bli! Ska saker till barnen köpas vem tror ni det är som öppnar plånboken till bilstolar, barnvagnar, kläder etc? Han köper om jag ber honom men kan de inte tänka själva ? Jag köpte flytväst till Viggo häromdagen för att gubben skulle säkert komma på det samma dag vi skulle ut med båten och då köpa första bästa han hittar. Ingen framförhållning där inte om det inte handlar om saker som är till hans bil, båt, till sina föräldrar eller någon annan utanför familjen som man kan hjälpa med nått i första hand.

Vill inte verka tjatig men ni vet fotvården jag fick i julklapp tror ni att jag någonsin kommer få en tid bokad av honom? Har tjatat på honom men det är väl tydligen för svårt att ge sin fru den. Han fick ju en gps av mig för nästan 3000 kr i julklapp då kan han väl släppa till och boka en jävla fotvård för 400 spänn till mig kan man ju tycka. Jag vet ju han betalar om jag bokar själv men hela grejen är ju att han ska ge den till mig inte att jag ska ge den till mig och han betalar. Varför är det så svårt? Skulle jag boka tid för massage/kiropraktik är han skitsnabb med att boka till sig med för det ska väl vara rättvist på nått sätt typ. Att jag går för att jag sliter ut min kropp som står upp hela dagarna, bär barn, skjuter på barnvagn med packning hela tiden etc är ju knappast ursäktligt. När jag pratar om mitt onda knä trycker han mest på att det har kanske med dåliga skor att göra och om jag tar upp att tänk om jag måste operera, om det är menisken vill säga vad händer då? Kryckor i 6 veckor och månader av rehab. Vem hjälper mig med barnen? Skulle förstås få avstå en operation för att allt skulle fungera och inte är jag den som tar till kniven innan jag vet om det går att träna bort heller visserligen men om man ser till worst case senario så kanske det kan vara nått sånt som är fel. Om jag skulle bli sjukskriven (vilket jag aldrig skulle acceptera fortsätter jobba iaf på ett ben om det skulle vara) men om då skulle han vara tvungen att ändra arbetsschema för att hjälpa till med att lämna i skolan, han skulle behöva storhandla och framförallt han skulle behöva hjälpa till att betala mer hemma. Nu kommer det inte bli så för jag lär ju ligga på min dödsbädd innan jag slutar jobba, arbeta är mitt liv.

Dessutom har jag beslutat att han får lägga in sin föräldrapening själv hos försäkringskassan från senaste gången jag hjälpte honom. Som han kan sitta och åka till sin mamma som inte kan klicka ner en webbläsare knappt för att hjälpa till så kan han fan logga in och kolla när hans period tar slut. Jag tror faktiskt att den gör det nu och att det är dags att lägga in om ny men jag tänker inte säga nått för kan han inte vara pappaledig de 2 dagar han tar ut per vecka utan gör en massa annat de dagar han är ledig så kan han fan vara utan föräldrapenning. Jag tänker då inte backa upp med en spänn.

Och vet ni när jag är så här jäkla trött kan jag lika gärna fortsätta spy lite galla på honom. I helgen när vi skulle storhandla så frågade jag om inte han kunde betala den här gången eftersom det alltid är jag som storhandlar och som ni vet för en jäkla massa i månaden inkl att jag betalar alla räkningar utom hyran och försäkringen på hans bil och numera båten men allt annat betalar jag. Han fick ju tillbaka över 20 000 på skatten före midsommar så jag tyckte han kunde väl bjuda till lite. Men vet ni vad han säger? "Ja det kan jag ju visserligen göra men då får du föra över pengar till mig sen för jag har lagt undan för hyran och mina lån" Då blir jag helt ställd faktiskt och frågar om han redan brännt iväg alla skattepengarna. Men han säger att de vill han spara till semestern. Så jag blev putt och sa att han inte behövde betala för det kan jag göra för vad behöver jag pengar till på semestern utöver att ge familjen mat och betala räkningar? Att jag skulle vilja kunna unna ungarna nått extra med mina pengar det va det ju knappt på tal om.

Det känns så orättvist att inte kunna få tack för nått, köpte ju en bäddfåtölj till Erik för ett tag sedan den gick på nästan 2000 kr men inte fick jag tack av varken honom eller gubben. Inte ett tack för att jag köpte ny bäddsoffa till oss heller. Det är tydligen så självklart att mina pengar ska användas till alla men hans pengar bara till honom förutom att han köper en del mat men i yttepyttemängder i jämförelse med vad jag lägger ut. Jag har noll insyn i hans ekonomi och det är skitmärkligt att det inte kommer varken tack eller erbjudande om att betala en storhandling rent naturligt bara.

Egentligen borde jag väl radera hela det här inlägget ifall han läser för då är hela sommarens husfrid förstörd men det tänker jag fan inte göra. Skiter i om han blir sur jag har rätt att känna som jag gör och passar det inte kan han ju fan boka tiden för min fotvård.

Det är tur man älskar fanskapet och att man trivs tillsammans men att det finns saker som man kan irritera sig blå på.

Så det så nu ska jag kissa Lowa så jag får gå och kvarta in innan ögonen faller ihop.

Inga kommentarer: